Tänka sej att de redan är 10år, med sorg, smärta och saknad, sen du togs ifrån oss. Bakom dej lämnade du en förkrossad fru och 3 barn! Saknaden efter dej är fortfarande oändligt stor och ibland kan man fortfarande inte förstå att jag inte har någon pappa. Rätt vad det är så kommer det som en chock och man blir träffad av en våg av ångest. Fick en bild av min fina mamma som har gjort så fint vid din grav med röda rosor och tända ljus! Om du bara visste hur stark min lilla mamma har varit.. Du finns alltid i mina tankar, men lite extra idag! Jag älskar och saknar dej pappa ❤!

Nu är de bara städet kvar i gamla bostaden sen är vi äntligen där ifrån! Alla dessa dåliga minnen som göms där. Men de gör jag honom påmind om att jag glömmer de aldrig! Har börjat komma iordning ganska ordentligt i den nya bostaden, skönt att då börja på ny kula. Och även hästen verkar trivas i sitt nya boende. Så nu kan man pusta ut och andas igen, det har varit mycket nu ett tag och ångesten har legat över mina axlar och tyngt ner mej! Men de börjar släppa nu.. Dock inte förkylningen, men den kan jag faktiskt leva med! Nä fy va omotiverad jag va att skriva...